Idag somnade min älskde morfar in... Jag har länge vetat att den här dagen skulle komma, men ändå så känns det som ett knytnäveslag i magen när pappa berättade... 

Finns egentligen inga ord som kan beskriva saknaden och tomrummet han lämnar efter sig. Så det blir en sång jag tycker väldigt mycket om istället. 

Morfar, du kommer för alltid att vara älskad och saknad!