...det hade jag behövt ikväll.
Elina har skrikit non stop hela kvällen :/
Inga luftbubblor i magen, inte hungrig, inget fel på henne bara så himla övertrött. Hon har knappt kunnat hålla ögonen öppna, men inte skulle hon sova inte :/
Vi vankade, vyssade, skumpade, gungade men ingenting hjälpte :(
Eftersom vi är ute hos mamma och pappa (mamma är på välförtjänad semester med Bergström och pappa är i Uppsala och jobbar) så blev det till sist som så att lilla fröken hamnade i vagnen som sedan rullades ut i groventrén. Så hon kunde få skrika av sig.

Och gisses vad hon skrek! Den ungen har verkligen inget fel på varken stämband eller lungor! :s

Kan säga att det krävdes v-ä-l-d-i-g-t mycket viljestyrka för att sitta kvar i soffan och inte springa ut och ta upp henne :s
Vet ju att det inte är någon fara med henne men det gör ont i mammahjärtat att höra henne skrika så :'(
Tur jag har en underbar sambo som fanns till hands och höll min hand under tiden <3

15 minuter senare (som kändes som 15 timmar) blev det tyst där ute och jag smög ut för att titta till henne.
Hon sov som en stock :)

Ibland gäller det bara att härda ut en stund. Men lätt är det sannerligen inte :)