Idag har jag och Elina haft vår första ensamma dag här hemma. Pappa Tias har varit hos Jonny och byggt nytt kattgaller till balkongen. Vi fick ju skäll av ordföranden i föreningen för att vi hade ändrat på fasadens utseende med det vi har nu :/ Man får tydligen inte ha något permanent där ute. Men för att det ska räknas som permanent krävs det inte då att saken sitter fast någonstans? Och att den inte går att plocka ner? Det tycker jag i alla fall. Men men, nu ska vi i alla fall ordna en ny som sitter på insidan av fönsterna istället. Så slipper det bli en massa tjafs.

I alla fall, vi har som sagt haft mamma-dotter-dag hela dagen :) Jag hade tänkt att jag skulle hinna med en hel massa. Tvätta alla våra kläder, få ordning i garderoberna och baka kanelbullar. Det gick enligt planerna i typ två timmar, tills klickan blev tolv och lillfisen bestämde sig för att hon sovit klart för dagen :s Och inte skulle hon ligga i sin säng heller, nä hon skulle ju så klart vara i min famn :) Ingenting annat passade damen :/

Men men, bara till att göra det bästa av situationen :) Med en bebis i famnen har det sorterats tvätt, tvättats, diskats och tittats lite på tv.
Multitasking på hög nivå ;) haha

När klockan var halv fem somnade hon äntligen i vagnen- helt slut! :)
Krävdes visserligen lite rullning fram och tillbaka över mattkanten men till slut vann John Blund över envisheten ;)

Kommit en bra bit på vägen med garderoben, känns skönt som bara den :) Ordning och reda och bara hårfria kläder- härligt! :)
Dock är det fortfarande en del tvättkaos kvar i storarummet, men Rom byggdes ju inte över en natt ;)
Imorgon fortsätter projekt tvättning :)

Nu blir det nattamat och sen kallar sängen. Zzz... God natt :)

Ligger i sängen och myser med Elina :)

Är helt förundrad över hur mycket hon har förändrats sen vi kom hem.
Hon blir mer och mer "bebis" för varje dag som går :)

Hon börjar få lite "bebishull" på låren/benen (de är fortfarande smala för utomstående men för oss som sett henne från början så är det jättestor skillnad!), så nu börjar de se sådär tjocka och goa ut som bebisars låt ska göra :)

Det blir även mindre och mindre av de här s.k prematurryckningarna där ben och armar plötsligt flyger ut från kroppen helt okontrollerat. Nu är det mer och mer mjuka rörelser när hon rör sig. Tummen åker in i munnen när hon är trött, tillsammans med andra handen på örat- precis som jag gjorde när jag var liten ;)

Och när hon är vaken, ja då är hon verkligen vaken :) De stora fina ögonen är med på allt som rör sig på avstånd som hon ser. Och när hon hör min eller Tias röst så letar hon febrilt efter var ljudet kommer ifrån :) Då fort man kommer på rätt avstånd så fäster hon blicken på en och släpper en inte ut sikte <3

Vår älskade lilla tös <3