Fick oss en liten chock här på morgonkvisten :) När doktorn gick ronden så berättade hon att Elina är så pass stabil och duktig att hon tyckte det var dags för oss att prova på familjelivet utanför Isoleringssal 26, så vi ska få komma hem imorgon :) Alla sladdar är bortkopplade och vi bombaderas med mer information om hemsjukvård och det packas saker vi behöver där hemma etc. Doktorn pratade lugnt och glatt och jag och Tias såg ut ungefär såhär --->      haha. 

Det är både skrämmande och spännande på samma gång. Vi sköter ju oss själv här inne så egentligen blir det ju inte så mycket skillnad, men samtidigt så är det nervöst att inte ha monitern att förlita sig på :s Även om den typ aldrig larmat under tiden vi varit här. Det är ändå en trygghet att kunna kika på den och se att alla värdena är bra. Nu måste man förlita sig på sig själv och sin egen intiution. Hjälp! Men personalen här de bara ler och säger att det där kommer vi klara hur bra som helst!   Och ja så är det ju säkert, vi har ju klarat det bra fram till nu   

Vi tränar vidare med amningen, och det går faktiskt helt okej. Lillfisen suttar som bara den, och hon håller sig vaken längre och längre stunder. Sen att det är blött i hela sängen efteråt det är sådant man får ta. Inte lätt att komma ihåg att både sutta, andas och svälja när man är så liten ;) Så emellanåt rinner hälften utanför :s

Men men, vi jobbar på det   

De var och tog blodprover på vår lilla tjej innan i morse. Hon tycker inte alls det är kul   

Inte är hon lätt att sticka heller, de får prova på flera olika ställen innan de lyckas hitta ett som funkar. Och Tias som inte alls är känslig när det gäller sådant, han tycker det är jobbigt som bara den att se och håller sig på behörigt avstånd när det är dags. Han är inte så tuff när det gäller sin lilla tös   

De lyckades i alla fall hitta ett bra kärl till slut, och nu ligger hon och nannar gott i Tias säng. Duktiga lilla tjej :) 

Tias har åkt hem för att städa och sanera lägenheten inför hemkomsten. Där är ju smått kaos hemma. dels sen flytten och renoveringen av badrummet, men också pga att vi knappt varit hemma den senaste månaden. Man har bara precis slängt av saker och dragit fram nytt man behövde och sen åkt igen. Någon städning har där inte varit tid till. Men nu jäklar måste det ordnas, och snabbt också   

Tur man har en sambo som är bra på att fixa det under press, blir nästan till och med bättre då ;) haha. 

Nu var doktorn precis här inne och undersökte Elina. Kände på magen, lederna, lyssnade på hjärta och lungor och lite annat smått och gott som de brukar kolla. Hon är lika imponerad av hur stark hon är varje gång :)

Hon är ju så liten så man förväntar sig att det ska vara ett hjälplöst litet knyte, men icke!

Där är både vilja och styrka i vår lilla tös!   

Nu kommer det snart en sköterska som ska justera sonden bara, den ligger nog lite väl längt ner i magen för Elina reagerar varje gång man sprutar in mat, som att det är obehagligt. Så nu ska de dra upp den en centimeter ungefär och se om det blir bättre :) Sen är det matdags igen :)